Vad kan vi lära oss från matlagning?

Vad kan vi lära oss från matlagning? Precis som vid kravhantering och programutveckling kan man tillämpa olika tekniker och ”best practices”.

Efter julen kan man konstatera, att för den matintresserade, så har Sous Vide’n vunnit ännu mer i popularitet och spridning. Denna teknik handlar om att man vakuumpackar det man ska tillaga och sedan tillagar man det i ett vattenbad som håller konstant temperatur. Resultatet blir en matbit som rakt igenom fått samma temperatur och tillagningsförutsättningar. Så vad kan vi lära sig av Sous Vide?

  • Vakuumet tillsammans med den konstanta temperaturen ger en kontrollerad miljö – något man vill uppnå även vid programutveckling. Till exempel ska man undvika att störa teamen mitt under en sprint. En jämn arbetsfördelning utan alltför stora peakar i arbetstempo är att föredra för att konsekvent leverera med god kvalité.

  • Man kokar inte sin mat utan låter tid och måltemperatur på maten göra jobbet – att öka temperaturen och/eller dra ner på tillagningstiden kommer påverka slutresultatet jämfört med vad man vill uppnå. Vi borde påminna oss ibland att tid och teamets velocitet avgör när något blir klart oavsett vad vi önskar.

  • Traditionellt så brukar man bränna på sitt protein innan man vakuumpackar eller ugnssteker det, för att få till den eftertraktade Maillard effekten – men precis som med programutveckling kommer nya metoder och rön som ställer saker på kant. Nu är ”reverse sear” hett, där man bränner på ytan efter den långa tillagningen. Vad som är ”rätt” är en smaksak. Metoden kanske bör ses som sekundär i dessa fall då resultatet, som med största sannolikhet blir bra i båda fallen, ändå det viktiga. Visst, är man med och tävlar i Bocuse d´Or så kanske det betyder något men tills dess kanske just ett bra resultat ska få vara i fokus och inte den ”bästa” metoden.

Tillagar man protein så finns det en mängd olika sätt att smaksätta det – rimma, marinera, injicera, rubba, och glaza. Med undantag från glaze så handlar det om att ge maten en grundförutsättning och god smak inför tillagningen – samma sak gäller vid programutveckling. Skapas inte rätt förutsättningar så är chansen stor att det kompromissar slutresultatet och ibland måste man ge det tid.

Vilket tar oss till det här med planer. Att planera sin matlagning är viktigt, men det är inte troligt att planen kommer kunna följas till 100%. Vad beredd och riggad för att anpassa dig till nya förutsättningar. Man måste kunna anpassa sig till utmaningar som dyker upp (ett barn som sitter på toaletten och behöver hjälp … inga liknelser i övrigt), man får inte tillgång till det team man önskade sig (ens respektive fastnade i trafiken på väg från jobbet), eller att nya krav behöver prioriteras in (det minsta barnet vill inte ha dillkött utan önskar köttbullar). Liknelserna kan göras många.

Till sist har vi det här med recept. Metoder precis som recept kan följas till punkt och pricka men utan att smaka av och anpassa till den egna gommen blir det sällan bra. Det måste situationsanpassas och bara för att man tillämpar ett recept så garanterar det inte slutresultatet. Det ökar dock dina chanser. Först när du ”bemästrat” en metod eller maträtt börjar man experimentera och göra den till sin. På samma sätt är det med metoder för verksamhetsanalys, kravhantering och utveckling. Dock är experiment, precis som vid matlagning, en viktig komponent för att utvecklas. Att man testar nya tekniker, metoder och tillämpningar gör att man ta sig till nya höjder.

Och en sista rekommendation – använd inte mikrovågsugn för mer än uppvärmning 🙂

Robert Wallerblad, Knowit Require AB

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *