Lever man som man lär?

För mig är det en stark drivkraft att förstå hur min insats har påverkat ett initiativ, såväl utifrån projektets framdrift som den slutliga lösningen. Med det som utgångspunkt försöker jag se hur jag kan förbättra mitt sätt att arbeta som kravanalytiker. 

Nu är det över två år sedan jag senast skrev mitt senaste inlägg på kravbloggen. Sedan dess har jag varit fullt upptagen som kravanalytiker i ett större uppdrag. När jag började närma mig slutet kom jag att titta igenom mina gamla blogginlägg. Det fick mig att reflektera över hur väl hade jag själv hade lyckats att leva upp till budskapet i mina inlägg. Är det alltid så lätt att trots sin erfarenhet sätta upp förutsättningarna för sitt arbete enligt de principer som jag redogjort för?

Det här inlägget tänkte jag därför göra till en form av retrospective på min egen insats där utgångspunkten är mina tidigare inlägg!

Fortsätt Läs

Sättet för hur kravarbetet bedrivs måste få mogna fram

Det finns två uppgifter som man som kravanalytiker måste förhålla sig till. Den första är det dagliga arbetet med att ta fram krav på de behovsställningar som finns i verksamheten. Den andra är att sätta formerna för hur kravarbetet skall bedrivas. Den senare är en förutsättning för att den första skall kunna göras så effektivt som möjligt och till ett bra resultat.

Hur man arbetar med krav skiljer sig från verksamhet till verksamhet beroende på förutsättningarna som ges. Fler känner förmodligen till rollen kravanalytiker än de som fullt ut förstår hur man arbetar och vilka förutsättningar som krävs för att kunna leverera en bra och fullständig kravställning. Hur man kommer att kunna arbeta i rollen beror därför mycket på sammanhanget man hamnar i. Mognad och erfarenhet av att arbeta med förändring i en verksamhet samt övriga rollers uppdrag och ansvar är några avgörande för faktorer.

Oavsett utgångspunkt är det många roller som behöver involveras i kravarbetet och som behöver få en förståelse för vad de ska bidra med och på vilket sätt. Men det gäller även att skapa utrymme för de aktiviteter som från ett kravperspektiv behöver genomföras i initiativet.  Att reflektera och planera för dessa två är viktigt för att kunna skapa förutsättningarna för ett bra kravarbete.

Fortsätt läsa Sättet för hur kravarbetet bedrivs måste få mogna fram

Att skapa samsyn med hjälp av processer

Det är alltid en utmaning som kravanalytiker att säkra att man fångar alla aspekter nödvändiga för den lösning som skall tas fram eller att inte förlora momentum i kravarbetet.

Elicitering, eller kravinhämtning som det också heter, handlar just om den del av kravarbetet som syftar till att få fram olika intressenters krav, väga dessa gentemot varandra, för att till sist kunna presentera en sammanhållande kravbild. Den som arbetar med krav har dock många gånger fått erfara att de involverade kan ha skilda uppfattningar kring det område i verksamheten som är föremål för en förändring.

Det är också viktigt att som kravanalytiker hålla engagemanget uppe bland de som deltar i kravarbetet. Haltar de inledande diskussionerna och tiden drar ut utan att man lyckas uppnå något resultat, riskerar man att förlora intresse och fokus bland dem man är beroende av.

Att skapa en samsyn är därför A-O för att få igång arbetet på ett smidigt och smärtfritt sätt. Processer är då ett bra sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten utifrån vilken kommande diskussioner kan ta sin utgångspunkt.

Fortsätt läsa Att skapa samsyn med hjälp av processer

Dags att överge begreppet ”överlämning” i kravarbetet!

Arbetet med att ta fram en lösning på ett behov eller problem involverar ofta många personer, alla med olika ansvarsområden, kompetenser och uppgifter. I en processorienterad verksamhet samverkar dessa för att uppnå ett resultat, där var och en bidrar med sin del utifrån hur behov, krav och lösning ser ut.

Likväl talar vi ofta när det kommer till krav om överlämning av dessa mellan olika roller i initiativet. Detta är något som skapar ett problem eftersom det i begreppet överlämning lätt tolkas, medvetet eller omedvetet, som att man överlåter ansvaret för dessa till någon annan. Risken blir att man som kravansvarig tar ett steg tillbaka och väntar på att en lösning skall presenteras eller få ett kvitto på att beställaren är nöjd. Inget kan vara mer fel! Fortsätt läsa Dags att överge begreppet ”överlämning” i kravarbetet!

Krav som beslutsunderlag

När vi pratar om krav och kravarbete kopplar man oftast detta till arbetet med att ta fram en specifikation som skall ligga till grund för en lösning och acceptans av denna. Men det finns ett annat perspektiv som inte alltid får samma fokus men som är av stor betydelse. Nämligen att ta fram ett väl underbyggt beslutsunderlag för att säkra att man arbetar med rätt behov.

Jag menar att för varje behov man arbetar med att förverkliga så finns det tre frågeställningar som behöver besvaras för att just säkerställa detta, nämligen;

  • Är behovet relevant?
  • Finns det ett business case?
  • Efter detaljering, håller Business case:t?

Svaren på frågorna får man fram genom att arbeta iterativt med behovsställningen, dvs genom att bryta ner behovet får vi mer kunskap och insikt och därmed bättre förutsättningar för att både värdera behovet i sig men även sätta det i förhållande till andra. Utgångspunkten är att säkerställa att man hela tiden arbetar med de behov som genererar mest affärsvärde och samtidigt få en förståelse för vad det medför att förverkliga det.

Låt oss titta närmre på var och en av dessa och vad de tillför!  Fortsätt läsa Krav som beslutsunderlag