Allmäna tankar och reflektioner om kravhantering, verksamhetsanalys, problemlösning.
Alla har vi varit där. På konferenser och på kurser, på teambuildingaktiviteter och kick-off. Nu ska vi äntligen få lära oss en ny och användbar metod från branschens just nu klarast lysande stjärna. Inte nog med det, vi ska ha kul på kuppen!
Men, hur bra är den enskilda metoden egentligen? Är den rentav skadlig!?
Folksagan om Mäster Skräddare är ett underbart exempel på hur en beställning inte ska beställas, hur ett projekt inte ska genomföras och hur en leverans inte ska levereras – med andra ord hur en verksamhet inte ska bedrivas hur och en kundrelation inte ska hanteras.
Fortsätt läsa Sagan om Mäster Skräddare och varför blir det fortfarande såhär?
Rubriken skulle också kunna vara ”Är Produktägaren vår Superhjälte?” eftersom produktägaren såsom jag känner rollen måste vara en mångkonstnär av rang samtidigt som produktägandet ska kombineras med andra åtaganden. Låt gärna bilden av Superhjälten vila i minnet medan du funderar på hur många Superhjältar du mött så kan vi återkomma till den bilden lite senare.
En sak som jag har funderat över är att det är så effektivt att jobba fram krav och lösning tillsammans i grupp med olika discipliner representerade och att arbetssättet ändå så ofta ifrågasätts. Mycket av ifrågasättandet handlar om att det tar mycket tid från många resurser. ”Behöver ni verkligen sitta tillsammans hela tiden” och ”kan ni inte dela upp jobbet”.
The Swedish academy is the governor of the Swedish language but when you search for the word agile in their online dictionaries you get no hits. I heard it takes twenty years for a new word to get added. Not so agile.
But if you search for the word resource you get hits explaining the meaning as opportunity or way out, often in the context of financial assets. This post is about the words that we can stop using and which to start use instead, so we understand each other better, for instance, the awful word resource.
GDPR, eller The EU General Data Protection Regulation, som den också kallas för. Den har ni inte missat, va? Om ni tror det handlar om en ny viktminskningsmetod så här inför sommaren, så kan det vara dags att börja googla efter ”GDPR” och se vad det egentligen handlar om. Men, du får vara lite kvick nu, för den 25/5 börjar den gälla. För alla företag, stor som pytteliten.
Fortsätt läsa GDPR-arbetet tar inte slut den 25/5, och det handlar om mer än GDPR
Vad kan vi lära oss från matlagning? Precis som vid kravhantering och programutveckling kan man tillämpa olika tekniker och ”best practices”.
På de flesta företag finns processer för hur kravarbetet ska utföras. Vad som ska göras, när och på vilket sätt. Ofta används en agil approach och ibland kombineras det med en projektstyrningsmodell. Som ”kravare” har man också ofta flera arbetssätt i sin verktygslåda. Allt från det klassiska upplägget med Elicitation, Analysis, Specification och Validation, till User Stories, Use Cases 2.0 och Volere. Det finns med andra ord gott om arbetssätt och metoder beskrivna, och som kravare vet man vad som är viktigt för att resultatet ska bli bra.
Det var bara det där med verkligheten.
Fortsätt läsa När processer och metoder krockar med verkligheten
Nudging är ju hett i dessa Nobel-dagar. Börjar man läsa om det yttrar det sig i många olika former och situationer. Nudging är en gren inom beteendeekonomi som handlar om hur man kan påverka människors beteende genom att arrangera en valsituation. Och vi som är verksamhets- och kravanalytiker är inte undantagna enligt mig.
Sällan är vår enda uppgift att bara dokumenterar ner vad andra tycker och tänker. Ofta handlar det också att på ett pedagogiskt sätt presentera argument till olika beslut; det kan vara allt från ett business case, en plan, alternativa lösningsförslag, mockuper, etc.
Oavsett så finns det definitivt en dos av nudging. För beroende på hur vi presenterar det vi vill få fram så kommer mottagaren skapa sig en uppfattning baserat på just formatet och dispositionen. Det är viktigt för oss att vara medvetna om detta beteende då vår roll ibland ska vara neutral och ibland vill vi rikta vårt budskap i en given riktning.
Har du någon gång lyssnat på en riktigt inspirerande presentation på jobbet? Sannolikheten är tyvärr inte så stor. På en arbetsplats hålls många presentationer, men de flesta är ganska ordinära. Hur brukar du tänka och känna efter att ha varit på en presentation? Antagligen är du trött. Entusiasm? Nja…
Varför ser det ut så här? Det blir helt enkelt inte prioriterat. Framförallt tror väldigt många att det inte är så viktigt med bra och intressanta presentationer. Det räcker väl med att skriva ner det som ska sägas i PowerPoint och sedan säga det? Varför lägga extra tid på något sådant?
Fortsätt läsa Är dina resultat lika tråkiga som de låter som?
